Din guide till en fantastisk vinprovning

Vinprovning är generellt sett subjektiv, men det finns vissa faktorer i vinet som du som vinprovare kan tolka. För att kunna smaka vinet på rätt sätt finns här en guide till hur du ska gå tillväga för att prova ett vin. Om du blir erfaren i konsten att prova kommer vinets magiska värld att öppna sig för dig.

Vinprovning kräver lämpliga vinglas

Innan vi börjar prata om hur du smakar vinet måste vi se till att utrustningen är på plats. För att ge vinet de allra bästa förutsättningarna ska du se till att du har ett glas som är lämpligt för både vinet och tillfället.

Att välja rätt glas kan faktiskt vara en hel vetenskap i sig själv. De olika producenterna har nästan utvecklat glas för varje druvsort och region. Vi har gjort ditt sökande efter glas mer överskådligt. Hitta vår guide till rätt vinglas här

Temperaturen är avgörande för din vinupplevelse

När vinet väl har hällts upp i rätt glas står du inför en annan, men mycket viktig uppgift. Håll alltid fast vid stjälken så att vinet behåller sin temperatur och sitt vackra utseende. Alltför många människor värmer omedvetet upp vinet med händerna, vilket påverkar hur du smakar vinet.

Men vad är rätt temperatur? Rött vin bör i allmänhet serveras vid 16-18 grader – vitt vin vid 8-10 grader. Kom ihåg att vinet snabbt blir varmt i glaset. Det är bättre att servera det lite för kallt än för varmt.

När det gäller vin är det också utseendet som räknas

Nu har vi lärt oss att använda vinglaset och rätt temperatur. Låt oss nu ta en analytisk titt på vinets utseende. Ett vins utseende kan ge en bra indikation på dess ålder. Utseendet kan också avslöja om det kan finnas fel i vinet.

För att titta på vinet ska du luta upp glaset mot en vit bakgrund. Det är de yttersta 5 mm av vinet som du behöver titta på för att bedöma och för att kunna utforska nyanserna.

Bedöm först om vinet ser friskt ut. Detta görs genom att titta om det är en glänsande yta. Detta gäller för alla viner, men särskilt för äldre viner. Om vinet är glänsande på ytan är det förmodligen friskt. Ett matt vin kan ha brister på flera sätt - antingen av "kork" eller av att vinet har förvarats för varmt eller för länge.

Ett defekt vin går bara till ett ställe, och det är ner i avloppet.

Färgen, som visar vinets ålder, går i allmänhet från ljus till mörk och tillbaka till ljus. Detta innebär att ett ungt vin vanligtvis är ljust, åldras och blir mörkare och slutar sitt liv ljust igen. Skalan är naturligtvis annorlunda från vitt vin till rött vin. Tyvärr kan detta bara användas som en allmän riktlinje, eftersom druvor och produktionsmetoder också kan spela en roll för vinets utseende.

Lär känna aromer och flera noter

När du har tittat på vinets utseende kan du börja definiera vinets dofter.

För att lukta på vinet måste du virvla runt det i glaset så att aromerna frigörs och sätts ihop igen. Försök först att lukta på glaset utan att virvla. Virvla vinet och lukta igen. Du kommer att märka en mycket stor skillnad i hur mycket aromer som kommer ut ur glaset före och efter.

När du lyfter glaset till näsan, fånga upp de små nyanserna på vägen. Allt bidrar till att visa vinets komplexitet. Vi har individuella preferenser när det gäller om vi föredrar den ena eller den andra näsborren - eller kanske båda. När näsan kommer hela vägen in i glaset kommer också alkoholen in i bilden och bedömer sakta men säkert luktsinnet.

Tricket är att fånga så många nyanser som möjligt i de första sniffningarna av vinet. Lita på det du känner första gången och få det definierat.

Lukten är guld värd när vi talar om vinprovning. I teorin kan vårt luktsinne urskilja hundratals nyanser, medan vi bara har fem smaksinnen. Dessvärre är vi inte lika tränade att använda dessa hundratals nyanser. För att kunna använda luktsinnet vid vinprovning bör vi dela in nyanserna i kategorier och underkategorier.

Håll dig till din intuition och sätt näsan i glaset.

• Primärt: Aromer som kommer från druvan
  • Blommor, frukt, bär, kryddor
    
    
• Sekundära: Aromer från arbetet i källaren
  • Vanilj, rök, yoghurt, bröd
    
    
• Tertiär: Aromer från lagring
  • Torkad frukt, tobak, nötter

Lukta, och du kommer att lära dig

Det kan vara en utmaning att sätta ord på de olika aromerna. Du lär dig bara genom att öva. Ju mer du övar med din näsa, desto bättre blir du på att sätta ord på det. När det gäller doften av vin spelar framför allt frukten en stor roll. 

Fruktens karaktär kan förändras mycket beroende på de väderförhållanden som druvorna har vuxit under. Ju svalare väder desto fräschare och mindre mogna kommer frukten att verka. I extrema fall, om vädret har varit varmt, kommer frukten att vara nästan kokt.

Som exempel kan vi använda ett rött vin från Bourgogne gjort på Pinot Noir. I en sval årgång kommer det att ha toner av röda nästan omogna jordgubbar med hög syra. Vinet kommer därför att framstå som mycket friskt på alla sätt och vis. Om Pinot Noir-druvorna däremot skördas i Maipodalen i Chile, där det är varmt, kommer vinet att ha toner av röda plommon och en medelhög syra. Vinet kommer här att framstå med mindre intensitet och fräschör. När vi talar om att ett vin har kropp, syftar det mycket på vinets komplexitet och struktur.

Ju mer du arbetar med att separera de enskilda noterna, desto djupare förståelse får du av vinet.

Läs mer om de fem faktorerna som påverkar vinets smak här.

Nu kan du äntligen smaka på vinet

Du har antagligen inte helt och hållet förstått aromer ännu, men du vet att övning ger färdighet. Nu är vi framme vid den punkt där vinet måste lämna glaset.

När du smakar på vinet måste du ha en stor munfull som du virvlar runt i munnen. På så sätt träffar du alla smakreceptorer och frigör doftaromer till ditt luktcentrum.

Prova först att ta en liten klunk där vinet glider direkt över tungan och sväljs. Ta sedan en stor munfull och få det ordentligt fördelat i munnen. Du kommer att uppleva en mycket större rikedom och komplexitet i smaken på detta sätt. Det är så här man ska gå till väga.

Det finns två processer som måste förtydligas när man provsmakar vinet. Den ena är att bedöma vinets struktur. Den andra är att bekräfta eller förneka vilka aromer som fanns i doften av vinet.

Strukturen består av tannin, syra, alkohol, kropp och intensitet. Dessa är alla element som hjälper till att forma vinet och ger den känsla som du känner i munnen när du smakar. Strukturen är viktig, annars skulle vi få känslan av att dricka juice utan kropp. I bästa fall bör alla dessa element vara i balans med varandra.

Sötma, tanniner och alkohol

Tannin har en uttorkande effekt på tandköttet och bidrar till att förlänga lagringstiden för vin. I svala klimat kan du uppleva mycket uttorkande tanniner. I varmare klimat kommer tanninerna att kännas mjukare och mindre uttorkande.

Syran är den direkta balansen till tanninet. Du kan känna syran på sidan av din tunga, samt genom att du får mycket vatten i munnen. Syran ger friskhet åt vinet. Ett svalare klimat ger högre syrahalt i vinet.

Alkoholen är det "farliga" elementet i vinet som inte kan uteslutas. Alkoholen kommer från omvandlingen av socker, så ju högre alkoholhalt desto mognare druvor. Om vinet inte innehåller någon alkohol har det ingen kropp eller struktur.

Fyllighet och intensitet går hand i hand. Ofta blandas de felaktigt ihop och kallas lätta eller kraftfulla viner. Inget kan vara mer fel.

Fyllighet anger hur mycket vinet fyller munhålan, som en sammanslagning av de andra strukturella elementen. Sötma, alkohol och tannin är de viktigaste beståndsdelarna. Intensitet är mer ett uttryck för hur mycket vinet insisterar på att visa sin karaktär. En Bourgogne Village är till exempel ofta låg i kroppen men intensiv i smaken. Vissa kommer att uppfatta det som kraftfullt eftersom det är intensivt - andra kommer att kalla det lätt eftersom det är lätt i kroppen.

Smakerna behöver helt enkelt bekräftas eller förnekas. Kanske visar de sig på olika sätt i smaken. Skillnaden i smaken kan också säga oss en hel del. En sak som är värd att lägga märke till är om nyanserna är mer eller mindre utvecklade i smaken jämfört med doften. Ett vin som verkar moget och stort i doften, men stramt och omoget i smaken, kan ofta visa att det har en god utvecklingspotential framför sig.

Är det ens möjligt att göra en objektiv bedömning av vin?

Kort sagt kan en slutsats från en vinbedömare leda åt många håll. Kan vi ens göra en objektiv bedömning av ett vin, eller kommer det alltid att vara subjektivt? En sak är säker. Det enkla är att konstatera om vi tycker om vinet eller inte. Huruvida vinet är välgjort eller typiskt i sin kategori kommer alla att kräva en hel del smakupplevelse. Oavsett var vi börjar i processen kan vi bara bli bättre om vi smakar mycket vin och är uppmärksamma på vad vi smakar.

Ha en trevlig resa i vinprovningens tecken.