Klassificeringar i Bordeaux - Din guide

Klassificeringar i Bordeaux

I Bordeaux finns det en tradition av att rangordna slott och därmed producenter, och i dag arbetar man fortfarande med dessa historiska klassificeringar av enskilda egendomar. I Bourgogne tillhör klassificeringen vingården, medan den i Bordeaux tillhör producenten. Det finns fem stora klassificeringar i regionen och var och en av dem är fortfarande relevant i dag. Det är viktigt att påpeka att en klassificering tillhör en egendom inklusive de skiften som ägs av denna egendom. Poängen är att om ett visst slott köper ett angränsande skifte kan producenten inkludera det i produktionen på sin egendom under samma klassificering.

Det finns för närvarande fem giltiga klassificeringar i Bordeaux:

- 1855-klassificering (även känd som Grand Cru Classé en 1855).

- Graves-klassificering från 1959.

- Klassificering av Saint-Emilion

- Cru Bourgeois-klassificering

- Klassificering Cru Artisan

Det är dock bara en liten del av den totala produktionen som klassificeras, eftersom den stora majoriteten av produktionen i Bordeaux är generiskt vin, som säljs till betydligt lägre priser.

1855 års klassificering - även känd som Grand Cru Classé Du Médoc En 1855

Detta är den absolut viktigaste och mest kända klassificeringen i Bordeaux.

År 1855 skulle det hållas en världsutställning i Paris, och Napoleon III ville visa världen de bästa vinerna som Frankrike hade att erbjuda - och de skulle komma från Bordeaux. Han bad handelskammaren i Bordeaux att upprätta en lista. Listan upprättades på grundval av vinets försäljningspris och rykte inför utställningen. 60 slott från Médoc och ett från Graves ingick i listan, som var indelad i fem nivåer.

- Premier Cru (1. Grand Cru Classé)

- Deuxièmes Cru (2. Grand Cru Classé)

- Troisième Cru (3. Grand Cru Classé)

- Quatrième Cru (4. Grand Cru Classé)

- Cinquième Cru (5. Grand Cru Classé)

Fem slott har Premier Cru-klassificering: Château Lafite-Rothschild, Château Latour, Château Margaux, Château Mouton Rothschild och Château Haut-Brion.

Se den fullständiga listan över alla slott i klassificeringen här: https://gcc-1855.fr/ListingGCC1855-en.pdf

Samtidigt beslutade man att även klassificera de söta vinerna från kommunerna Sauternes och Barsac, som ligger söder om Bordeaux stad, under klassificeringen Grands Crus Classés de Sauternes och Barsac 1855. Denna klassificering är fortfarande giltig i dag. Högst upp på listan står Château d'Yquem, med sin alldeles egna kategori "Premier Cru Superieur". Därefter kommer 11 slott i 1st cru och 15 slott i 2nd cru.

Under årens lopp har endast två ändringar gjorts i den ursprungliga klassificeringslistan från 1855. Château Cantemerle lades till 1856, efter att ha glömts bort från början. Den andra ändringen var Château Mouton-Rothschilds upphöjning 1973 från 2nd Cru till 1st Cru. Den sistnämnda var resultatet av hårt lobbyarbete av baron Rothschild, som använde sina politiska kontakter för att driva igenom denna förändring.

Dessa två klassificeringar har ifrågasatts många gånger under årens lopp, men de verkar ändå stå fast. De är helt enkelt självförstärkande till en viss punkt: ju mer slottet kan sälja sitt vin för, desto mer pengar har de att investera i vingården och källaren.

Det som kan ändra klassificeringen något är om ett slott säljs till en investeringsfond eller en annan förmögen person. De kommer att kunna höja kvaliteten på vinerna från ett visst slott med långsiktiga investeringar. Ett utmärkt exempel på detta är Château Pontet-Canet. När familjen Tesseron började sina investeringar i mitten av 1990-talet förbättrades kvaliteten avsevärt. Familjen Tesseron valde att först ställa om till ekologisk vinodling - sedan till biodynamisk, vilket har bidragit till att höja vinets kvalitet avsevärt. Idag rankas vinet från Château Pontet-Canet i pris och rykte i nivå med ett vin från 2. Grand Cru Classé trots sin klassificering som 5. Grand Cru Classé.

Graves-klassificeringen från 1959

De allra första vingårdarna som planterades i Bordeaux är de norra vingårdarna i Graves. I dag heter appellationen Pessac-Léogan, och det är också här som själva staden Bordeaux ligger. Även om strävan efter både appellation och klassificering hade pågått i många år var det inte förrän 1987 som appellationen Pessac-Léognan var en realitet på allvar.

I själva verket var det meningen att de bästa vinerna från Graves skulle ha varit med på världsutställningen i Paris 1855 och därmed ha ingått i klassificeringen 1855. Tyvärr skedde inte detta eftersom sjukdomar härjade i vingårdarna. Château Haut-Brion klassificerades dock som 1st Cru och ingick därmed i 1855 års klassificering av vinerna från Médoc.

År 1953 fick Graves-syndikatet sin klassificering godkänd av det franska INAO, det institut som skyddar appellationssystemet. Det var 16 slott som godkändes som Grand Cru Classé tillsammans med Château Haut-Brion, som ingick i 1855 års klassificering. År 1959 ändrades klassificeringen för att inkludera de vita vinerna från området. Och 1987 kom den slutliga klassificeringen, där Graves i söder skiljdes från Pessac-Léognan i norr, där de bästa slotten ligger och som klassificerades i ett icke-hierarkiskt system som Grand Cru Classé.

Här finns en länk till en förteckning över klassificerade slott.

Klassificering av Saint-Emilion

Saint-Emilion kom aldrig med i den berömda klassificeringen från 1855 och klassificeringarna för Médoc och Sauternes är huggna i solid marmor, så det är osannolikt att de kommer att förändras i framtiden. Vinerna i appellationen Grand Cru i Saint-Emilion klassificerades för första gången 1955 och redan 1958 reviderades klassificeringen för första gången.

Revideringen är också det som gör att Saint-Emilion-klassificeringen skiljer sig markant från de andra klassificeringarna. Den är inte statisk utan revideras mer eller mindre vart tionde år av en kommitté som inrättats av producenterna i området. Detta skapar en mer giltig klassificering, där den aktuella kvaliteten har ett direkt inflytande på slottens position i klassificeringen för de kommande tio åren.

Sedan den första klassificeringen 1955 har det skett sju revideringar - den senaste 2022. I den senaste klassificeringen finns 85 slott registrerade, varav 71 som Grand Cru Classé och 12 som Premier Grand Cru Classé. I den sistnämnda kategorin är två slott klassificerade som Premier Grand Cru Classé "A" som den allra finaste kategorin. Det är här Château Pavie är placerad och senast har Château Figeac förtjänstfullt lagts till.

Här är listan för 2022 års klassificering.

Den sista klassificeringen gjordes år 2022 och det var stäkigt i den vackra staden. Varje slott var tvunget att ansöka om att få vara med i nästa klassificering och uppfylla vissa krav som INAO ställt upp, eftersom det är INAO som ansvarar för klassificeringen.

När tidsfristen för ansökningar gick ut visade det sig att två av de bästa slotten hade valt att inte ansöka om att ingå i den nya klassificeringen. Dessa var Château Cheval-Blanc och Château Ausone, som båda har legat i topp sedan den första klassificeringen. De har båda valt att inte längre ingå i den officiella klassificeringen för Saint-Emilion. Tidigare har dessa Châteaus dragit stor nytta av klassificeringen, vilket har gjort det möjligt för dem att prissätta sina viner högt. Nu är deras eget varumärke så starkt att de kan prissätta sina viner som de vill. Därför är de inte längre beroende av klassificeringen.

Vad detta beslut kommer att innebära är det ingen som kan gissa. Antingen kommer det inte att ha någon inverkan alls eftersom dessa slott är mer kända än klassificeringen i sig, eller så kan det leda till att klassificeringen förlorar sin betydelse.

Cru Bourgeois

Cru Bourgeois har funnits sedan 1932 och betyder i direkt översättning "den borgerliga klassificeringen". Den skapades för att lyfta fram de viner från Médoc som inte hade blivit en del av den berömda klassificeringen från 1855. Den kan således definieras som ett mellanting mellan Grand Cru Classé-vinerna och de vanliga vinerna från Médoc.

Klassificeringen omfattar slott från de åtta stora kommunerna på den västra stranden, norr om Bordeaux stad – Medoc-halvön. Följande kommuner berörs: Médoc, Haut-Médoc, Listrac, Moulis, Margaux, Saint-Julien, Pauillac och Saint-Estèphe. Cru Bourgeois har varit en beteckning som sedan medeltiden använts för de bättre slotten.

Avsikterna bakom denna klassificering har varit helt och hållet goda, men i praktiken har den släpat efter och många justeringar har behövts på vägen.

År 1932 gjordes för första gången en officiell klassificering med en förteckning över 444 slott, som alla fick beteckningen Cru Bourgeois. Denna lista fungerade i många år utan ändringar. I slutet av förra seklet gick den franska byråkratin in i listan och vissa slott ville ha med sig en del slott i klassificeringen. Dessutom fanns det andra slott som inte längre producerade vin som motiverade deras plats på listan. Detta ledde till rättsfall, vilket resulterade i att en ny kommitté inrättades för att uppdatera listan. Så 2008 presenterades en ny klassificering med en helt ny logotyp och en nystart var mer än välkommen.

Den nya ändrade klassificeringen var ett steg i rätt riktning, även om den var administrativt tung. Detta innebar att man vid en ny översyn 2018 skulle försöka reda ut överflödiga processer.

År 2020 kom den nuvarande listan ut, med ett minskat antal châteaux. Nu omfattar den endast slott som producerar ett högkvalitativt vin som har rätt till beteckningen Cru Bourgeois på etiketten. Det är föreningens ambition att denna lista ska omvärderas vart femte år för att hålla den uppdaterad. Slotten är indelade i tre kategorier enligt följande:

- Cru Bourgeois Exceptionnel (14 slott i denna kategori).

- Cru Bourgeois Superieur (56 slott i denna kategori).

- Cru Bourgeois (179 slott i denna kategori)

Slottens lämplighet bedöms på grundval av blindprovning (utförd av en opartisk och oberoende provningspanel), miljöhänsyn, kontroller och inspektioner samt positiva argument som framförs av varje slott.

Cru Bourgeois är en extremt viktig klassificering som varje år skickar ut 28 miljoner flaskor vin på marknaden, vilket gör den till den överlägset största klassificeringen i Bordeaux.

Detta är den aktuella förteckningen över slott.

Cru Artisan

Cru Artisan är den minsta klassificeringen i Bordeaux. Det är en gammal term från regionen som ofta omfattade slott där ägaren själv bodde och gjorde det mesta av arbetet från vingården till buteljeringen på slottet. Idag är de fortfarande små till medelstora ofta familjeägda egendomar där allt görs på gården. År 1989 bildades syndikatet Cru Artisan och 2004 godkändes beteckningen av Europeiska unionen så att den nu får stå på etiketterna på klassificerade slott.

Ambitionen hos vinproducenterna i regionen är att klassificera vart femte år för att hålla listan uppdaterad. Den senaste listan omfattar 40 slott, alla belägna på Medochalvön.

Se listan över Cru Artisan-slott här.

De självständiga slotten i Bordeaux

Det finns alltid de som inte kan finna en plats i en låda eller ett byråkratiskt system. Dessa kan vara slott som känner att de har blivit förbigångna vid något tillfälle eller som helt enkelt aldrig har varit en del av systemet. Dessa slott kommer endast att visas med sitt ursprung på etiketten utan att vara klassificerade i någon av de ovanstående klassificeringarna. De mest kända producenterna i denna kategori är Château Sociando-Mallet som en gång i tiden var en Cru Bourgeois men som producerar viner i nivå med Grand Cru Classé.

Ett annat exempel är den nya vågen av moderna/naturliga vinproducenter som inte alls vill vara en del av systemet. De gör viner på nya sätt, med nya tankesätt och i en stil som inte omedelbart passar in i de mycket traditionella klassificeringarna av Bordeaux. Det kan också vara intressanta viner som utmanar normerna och visar nya vägar att gå.

Ett exempel som verkligen är värt att nämna är Liber Pater. Ägaren till Liber Pater är en visionär man - Loïc Pasquet gör ett vin där han tittar mer bakåt men med ett öga mot framtiden. Han experimenterar med gamla druvsorter, gamla planteringsmetoder och lagring i amforor i stället för traditionella fat. Ett högt pris per flaska tyder också på att vissa tycker att dessa viner är mycket intressanta.

Det är därför förståeligt att även den bästa vinkännare kan gå vilse i den franska klassificeringsdjungeln. Och med klassificeringar som är både statiska, föränderliga och icke-definierbara blir det inte lättare att navigera i dem. Det kommer förmodligen aldrig att bli annorlunda i Bordeaux, så förhoppningsvis kan ovanstående fungera som en kompass.