Sambandet mellan vinpriser och räntor: Är det dags att köpa upp sig i vin?

Att investera i vin har historiskt sett varit en attraktiv tillgång; I specifika kategorier har den till och med överträffat aktier. Under 2023 kunde vi till exempel avyttra 1 333 positioner för investerare, med en genomsnittlig avkastning på 46 procent över en genomsnittlig innehavstid på 30 månader. Trots detta är det ingen hemlighet att vinmarknaden har mött motvind den senaste tiden, och vissa kategorier har upplevt korrigeringar. Men har marknaden nått botten och är det dags att börja köpa igen?

Vi har analyserat sambandet mellan prisutvecklingen på vin och räntor, och resultaten tyder på att det kan vara spännande tider på gång för vininvesterare.

Insikter om korrelationer

Från 2004 (utgångspunkten för de första giltiga uppgifterna om priser på "fine wine", Liv-ex) fram till i dag har vi sett flera perioder av positiv korrelation mellan vinpriser och räntor.

Till exempel var korrelationen särskilt stark under 2006 och 2007, med värden som översteg 0,85.^*

Under samma 20-årsperiod har det funnits år av negativa korrelationer, där vinpriser och räntor rört sig i motsatta riktningar. Detta var särskilt uttalat under 2016 och 2023, med korrelationer under -0,9.

Ovanstående tyder på att det har funnits perioder då marknadsdynamiken som påverkade både vininvesteringar och räntor sannolikt var i linje med varandra. Till exempel hade den spirande ekonomiska tillväxten en positiv inverkan på vinpriserna, men hade ännu inte påverkat inflationsnivåerna.

Omvänt har perioder med negativ korrelation resulterat i miljöer där stigande räntor dämpat investerarnas aptit på traditionella tillgångar och även vin.

Trender i ett större perspektiv

I detta sammanhang kan perioden från 2004 till i dag delas in i tre faser: (1) finanskrisen och uppgången som ledde fram till den, (2) återhämtningen efter krisen, inklusive covid-krisen, och (3) perioden från 2022 och framåt, som präglas av energikrisen, inflationskrisen och kriget i Europa och Mellanöstern.

Under uppgången före finanskrisen var vin och räntor positivt korrelerade, och vinpriserna drevs sannolikt av den allmänt positiva stämningen på marknaden. När finanskrisen slog till och räntorna sjönk kraftigt mellan 2008–2010 steg vinpriserna, vilket resulterade i en negativ korrelation på -0,44. I denna fas blev vin en ”säker hamn” för investerare och utvecklades väl mitt i den ekonomiska oron.

Från 2016 visade de globala marknaderna ett övergripande optimistiskt sentiment, och ekonomin blomstrade trots händelser som Brexit och handelskrig. Räntorna föll till historiskt låga nivåer och vinpriserna steg. Andra marknadsfaktorer spelade naturligtvis en roll, men det fanns ändå en stark negativ korrelation på -0,66, vilket indikerar ett starkt omvänt samband mellan dessa variabler.

Nu blir saker och ting intressanta. I november 2022 nådde vinpriserna en topp och trenden blev negativ när likviditeten försvann från marknaden. En viktig förklaring till detta kan vara den kraftiga ränteuppgången från och med maj 2022 som svar på den snabbt ökande inflationen. Från maj 2022 till idag har det funnits en negativ korrelation på -0,76 mellan vinpriser och räntor, vilket innebär att det finns ett statistiskt samband mellan stigande räntor och sjunkande vinpriser.

Sen då?

Under perioder när räntorna har sänkts eller hållits låga har vinpriserna haft en uppåtgående trend. Detta tyder på att lägre räntor ofta leder till ökad handelsaktivitet, efterfrågan, likviditet och i slutändan stigande priser. Efter flera år av en ogynnsam räntemiljö verkar ledande centralbanker äntligen lätta sitt grepp. Så sent som den 12 september i år sänkte Europeiska centralbanken (ECB) räntorna med 0,25 baspunkter, och det råder även konsensus på marknaden att den amerikanska centralbanken (FED) kommer att göra liknande nedskärningar på minst 0,25 baspunkter vid sitt nästa möte den 18 september

RareWine Invest anser

Det är inte nytt att en attraktiv räntemiljö skulle ha en positiv inverkan på vinpriserna. Ovanstående korrelationsanalys stöder endast denna tes.

Många faktorer påverkar dock prisutvecklingen, och eftersom vinmarknaden är global är de ekonomiska förhållandena på viktiga marknader (Europa, USA och Kina) också avgörande. Ekonomisk svaghet i dessa regioner kan dämpa de positiva effekter som vininvesterare kan förvänta sig av räntesänkningar.

Med det sagt ser vi för närvarande solida köpmöjligheter, och korrigeringar i olika kategorier har skapat attraktiva möjligheter som inte setts på flera år. Precis som aktier är det omöjligt att förutsäga när vi kommer att nå botten för vinpriserna den här gången. Vi märker dock att fler och fler viner verkar ha nått en slags stödnivå. Andra viner i de mest exklusiva kategorierna har sjunkit så mycket i pris att de realistiskt sett inte borde kunna falla ytterligare. Detta beror helt enkelt på att flaskorna är en fysisk produkt som alltid kommer att representera ett visst värde – och som sådan tas de oftare bort från marknaden och säljs vid mer lukrativa tider om förhållandena inte är attraktiva.

Budskapet är ganska enkelt: Historiskt sett har vinpriserna stigit när räntorna har sjunkit eller förblivit låga. ECB har sänkt räntan två gånger på 10 månader, och vinmarknaden är fylld av attraktiva köpmöjligheter som vi inte har sett på flera år.

För den som är sugen på att investera tyder allt på att nya investerare nu kan dra nytta av några tuffa år på vinmarknaden, köpa in sig till attraktiva priser och njuta av lukrativa marknadsförhållanden om trenden med fallande räntor fortsätter under de närmaste åren.